För att våra utbildningar inom inköp och logistik ska vara aktuella och möta arbetslivets behov samarbetar vi nära näringslivet genom våra ledningsgrupper. Anna Rosdahl har över 25 års erfarenhet inom området och arbetar i ledningsgruppen för utbildningarna Inköp & Supply Management och Logistics Planner i Växjö. Här berättar hon om vikten av branschsamverkan, vilka kompetenser som efterfrågas idag och varför LIA är en viktig väg in i arbetslivet.
Hej Anna! Vill du berätta lite om dig själv och din bakgrund?
Jag heter Anna Rosdahl och har arbetat 25 år bland annat på Volvo Cars och Volvo Construction Equipment och Getinge. Under min karriär har jag haft förmånen att arbeta inom utveckling, eftermarknad, produktion, inköp och logistik. Sedan ett år tillbaka driver jag eget företag och fortsätter att arbeta med frågor kopplade till logistik, inköp och verksamhetsutveckling.
Det senaste året har jag även engagerat mig i att coacha både studerande och företag i arbetet med LIA. Det handlar bland annat om att hjälpa studerande att hitta LIA-platser och att matcha företag med framtida kompetens. Det är något jag tycker är väldigt givande eftersom det skapar värde för både studerande och arbetsgivare.
Vad var det som gjorde att du ville engagera dig i ledningsgruppen för utbildningarna?
I min roll som Supply Chain Manager på Getinge såg jag hur värdefullt det är att ta emot LIA-studerande. Det ger inte bara de studerande möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktiken, utan tillför också energi, nya perspektiv och värdefulla insikter till verksamheten.
För företagen kan LIA vara ett bra sätt att få extra stöd i projekt och samtidigt lära känna potentiella framtida medarbetare. Genom mitt arbete i ledningsgruppen får jag möjlighet att bidra till att utbildningarna fortsätter vara relevanta för arbetslivet och att de studerande får de kompetenser som efterfrågas i branschen.
Vad skulle du säga till andra företag som funderar på att engagera sig?
Jag skulle verkligen rekommendera det. Genom att engagera sig får man möjlighet att träffa studerande, knyta kontakter med andra företag och utbyta erfarenheter med personer i liknande roller.
Samtidigt får man vara med och påverka utbildningarnas innehåll så att de speglar de kompetenser som arbetslivet faktiskt efterfrågar. Det skapar värde för både företagen, de studerande och branschen som helhet. Dessutom kan det vara ett bra sätt att hitta framtida medarbetare och stärka sitt eget nätverk.
Hur arbetar ni i ledningsgruppen för att säkerställa att utbildningarna matchar branschens behov?
Vi har ledningsgruppsmöten fyra gånger per år där vi följer upp och kvalitetssäkrar utbildningarna. Då tar vi del av utvärderingar från de studerande och input från klassrepresentanter som deltar på mötena.
En viktig del av arbetet handlar också om att blicka framåt och diskutera vilka kompetenser som kommer att efterfrågas i branschen. Utifrån de behov vi ser kan vi utveckla utbildningarnas innehåll. Exempelvis har vi stärkt områden som IT och Excel med AI, men också lagt större fokus på självledarskap, kommunikation och grupputveckling.
Det är en av yrkeshögskolans stora styrkor, att utbildningarna kan anpassas efter arbetslivets behov och fortsätta vara relevanta i en bransch som ständigt utvecklas.
Vilka kompetenser tycker du är viktigast att de studerande får med sig idag?
De studerande behöver både de yrkesspecifika kunskaperna och de personliga kompetenserna som krävs för att lyckas i arbetslivet. Det handlar om att förstå hur rollen som inköpare eller logistiker fungerar i praktiken, men också om att kunna samarbeta, ta initiativ, driva frågor framåt och ta ansvar för sitt arbete.
Det är kombinationen av yrkeskunskap och personliga egenskaper som gör en person anställningsbar. Därför är det viktigt att utbildningarna också innehåller moment som självledarskap, kommunikation och gruppdynamik, eftersom de ger verktyg för att fungera väl i en arbetsgrupp och på en arbetsplats.
Hur märker ni att arbetslivet inom logistik, inköp och supply chain förändras?
De senaste åren har vi sett hur omvärlden påverkar företagens leveranskedjor i betydligt större utsträckning än tidigare. Det har gjort att frågor som riskhantering, försörjningssäkerhet och beredskap har blivit allt viktigare inom både inköp och logistik.
Många företag arbetar idag mer aktivt med att identifiera risker och skapa robusta leveranskedjor. Det kan handla om att ha alternativa leverantörer, samarbeta mer med lokala aktörer eller säkerställa att man har rätt lagerhållning för att kunna hantera oväntade störningar.
Finns det några områden eller kunskaper som blivit viktigare de senaste åren?
Riskhantering är ett tydligt exempel på ett område som har blivit allt viktigare. Företag behöver idag arbeta mer proaktivt med att identifiera och hantera risker för att skapa stabila och hållbara leveranskedjor.
Även hållbarhetsfrågor har fått en större betydelse, inte minst genom det ökade fokuset på ESG (Environmental, Social och Governance). Företag ställer högre krav på sina leverantörer och vill säkerställa att de arbetar ansvarsfullt, både ur ett miljömässigt och socialt perspektiv.
För den som arbetar inom inköp och supply chain innebär det att hållbarhet, riskbedömning och leverantörsutveckling blir allt viktigare delar av yrkesrollen.
Vad brukar företag efterfråga hos studerande med examen inom yrkesrollen?
Självklart är de yrkesmässiga kompetenserna viktiga, men personliga egenskaper väger ofta lika tungt. När företag rekryterar tittar de inte bara på vad en person kan idag, utan också på vilken potential och inställning personen har.
Många arbetsgivare söker engagerade och drivna personer som vill utvecklas, ta ansvar och bidra till verksamheten. Förmågan att samarbeta, vara nyfiken och vilja lära sig nytt är ofta egenskaper som uppskattas högt.
Har du några tips till studerande som ska söka LIA eller arbete inom yrkesrollen?
Mitt främsta råd är att börja i god tid, särskilt när det gäller att söka LIA. Kartlägg vilka företag som verkar intressanta, prata med personer i ditt nätverk och våga ta den personliga kontakten. Att ringa eller besöka ett företag kan ofta ge större effekt än att bara skicka ett mejl, eftersom det ger arbetsgivaren en bättre bild av vem du är och visar att du är engagerad.
För den som är klar med sina studier gäller mycket av samma tänk. Håll gärna koll på lediga tjänster, men vänta inte enbart på att rätt annons ska dyka upp. Om det finns ett företag du är intresserad av, ta kontakt och skicka en spontanansökan. Många möjligheter uppstår genom initiativ och personliga kontakter.
Var inte rädd för att ta första steget, det kan öppna fler dörrar än man tror.
Områdena inköp och logistik ligger nära varandra, men hur skiljer sig utbildningarna Inköp & Supply Management och Logistics Planner åt?
Ja, de hänger nära ihop och båda är viktiga delar av samma försörjningskedja. Inköp & Supply Management har ett större fokus på inköpsprocessen, leverantörsrelationer, förhandlingar och hur man säkerställer att företaget får in rätt produkter och tjänster på ett effektivt och hållbart sätt.
Logistics Planner fokuserar mer på vad som händer efter att varorna har köpts in, hur material och produkter planeras, lagras och transporteras genom verksamheten för att nå rätt plats vid rätt tidpunkt.
I praktiken arbetar rollerna ofta nära varandra och behöver förstå hela flödet. Därför finns det också flera gemensamma beröringspunkter mellan utbildningarna. Den stora skillnaden är att den ena har tyngdpunkten på inköp och leverantörsledet, medan den andra fokuserar mer på planering, logistikflöden och distribution.
Vad skulle du vilja säga till någon som funderar på att söka utbildningarna?
Jag ser utbildningarna som en väldigt bra väg in i arbetslivet. Du får med dig både efterfrågade kunskaper och värdefulla erfarenheter genom LIA, samtidigt som du bygger ett nätverk med både klasskamrater och kontakter ute i branschen.
Utbildningarna ger en bra kombination av teori och praktik, vilket gör att du står väl rustad när det är dags att ta steget ut i arbetslivet. För den som vill utvecklas inom inköp, logistik eller supply chain är det en väldigt bra möjlighet att bygga en framtida karriär.
Sedan ungefär tio år tillbaka är jag också delaktig i arbetet med att bygga Ishotellet, vilket har varit en väldigt rolig erfarenhet. Det har gett mig erfarenhet av många olika typer av projekt och en bred förståelse för hur branschen fungerar i praktiken.
Hur ser efterfrågan på anläggningsarbetare ut idag och framåt?
Efterfrågan på anläggningsarbetare är väldigt stor. Det pågår många bygg- och infrastrukturprojekt runt om i landet, vilket gör att behovet av personer med rätt kompetens är högt både idag och framöver.
För den som utbildar sig inom området innebär det goda möjligheter till arbete efter examen. Vi är dessutom den enda utbildningsanordnaren i Norrköpingsområdet som erbjuder den här
utbildningen, vilket gör den extra unik i regionen.
Vad tycker du är mest utvecklande och varierande med yrket?
Arbetsuppgifterna varierar mycket från dag till dag, vilket gör att arbetet känns både utvecklande och omväxlande. En stor fördel är också att man får arbeta utomhus och inte sitter på samma plats hela dagarna.
Som anläggningsarbetare är man med och bygger allt från vägar och husgrunder till vatten- och avloppssystem, dräneringar, stenläggningar och trädgårdsmiljöer. Bredden i arbetsuppgifterna gör att ingen dag är den andra lik, vilket är en av de saker jag tycker är mest givande med yrket.
Vilka egenskaper passar bra för den som vill arbeta inom anläggningsbranschen?
Det viktigaste är att ha ett intresse för yrket och vilja lära sig. Arbetet är fysiskt och man är i rörelse större delen av dagen, men det behöver inte vara så tungt som många kanske tror.
För den som tycker om att arbeta praktiskt, vara utomhus och se konkreta resultat av sitt arbete passar anläggningsbranschen mycket bra.
Vad kommer de studerande att få lära sig under utbildningen?
Under utbildningen får de studerande lära sig grunderna inom anläggningsarbete. Det handlar bland annat om ritningsläsning, jordarter och marklära, hur vatten- och avloppssystem byggs upp, vägbyggnation samt plattsättning.
Genom LIA-perioden, som är en tredje del av utbildningen, får de också möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktiken och prova på olika arbetsuppgifter ute på företag.
Vart kan man arbeta efter examen?
Det finns flera olika vägar att gå och mycket handlar om vad du själv vill göra. Man kan arbeta hos stora rikstäckande företag som Peab och NCC, men också hos mindre och mer lokala entreprenörer.
Beroende på arbetsplats och intresseområde finns även möjlighet att specialisera sig inom olika delar av anläggningsbranschen och utvecklas mot mer nischade roller över tid.
Vad brukar arbetsgivare leta efter när de anställer nyutbildade anläggningsarbetare?
LIA-perioden spelar ofta en viktig roll vid rekrytering eftersom arbetsgivaren får möjlighet att lära känna personen under flera veckor och se hur arbetet fungerar i praktiken.
Förutom grundläggande kunskaper värdesätter arbetsgivare framför allt ett genuint intresse för yrket, att man är pålitlig och att man håller tider. Arbetsdagarna börjar ofta tidigt och många arbetar mellan klockan 07.00 och 16.00, vilket gör att punktlighet och ansvarstagande är viktiga egenskaper.
Vad skulle du vilja säga till någon som funderar på att söka utbildningen?
Om du vill ha ett varierande yrke där du får arbeta praktiskt och vara med och skapa sådant som människor använder varje dag är det här en utbildning att överväga.
Något som är bra att ha med sig är att det ofta finns flera olika sätt att lösa samma uppgift på. Med tiden hittar man sina egna arbetssätt, men som ny i branschen är det viktigt att vara lyhörd och ta till sig den kunskap och erfarenhet som finns runt omkring en.
